torsdag 12 april 2012

Döda inte den enda karaktär läsaren gillar (förrän möjligen i slutet)



Egentligen tänkte jag skriva en lång och fin och analytisk recension av Lilla Stjärna av John Ajvide Lindqvist, som jag läste i påskhelgen. Men jag hade inte riktigt tid. 

Så jag kokade helt enkelt ner den tänkta recensionen till en liten minnesregel till mig själv inför mitt framtida skrivande:

Om det, i ditt persongalleri, finns en enda person som är sympatisk, mjuk och lätt att tycka om. Och resten av dina karaktärer är empatistörda, känslokalla och våldsbenägna. Ta inte livet av den snälla och fina personen en tredjedel in i berättelsen, och låt resten av boken handla om de knäppa och elaka. Det är taskigt mot läsaren. Och en inte speciellt lyckad dramaturgi.

Eller annorlunda uttryckt: Lilla Stjärna har allt. Kick-ass inledning, begåvad gestaltning, finfina detaljer och trovärdiga personporträtt. Men eftersom jag inte får någon karaktär att hålla mig till, att heja på, att tycka om, så blir boken ändå inte någon riktigt stark läsupplevelse.

8 kommentarer:

  1. Haha, rolig recension. Det är nog ingen bok för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Fast boken var ändå bra, det var bara så trist att dramaturgin inte funkade riktigt när det var mycket annat som var bra.

      Radera
  2. Hm. Vem är det du syftar på? Vem är det du tyckte om, som dör? Managern? Näe?

    SvaraRadera
    Svar
    1. SPOILERVARNING: Nej, inte managern! Laila såklart. Hon var den enda som brydde sig om Lilla.

      Radera
  3. Jag har inte läst boken men din korta summeringar och skrivtips tar jag till mitt hjärta. Jag vill värna om de fina karaktärerna, gärna utsätta dem för påfrestningar och orättvisor men jag tänker INTE döda någon av dem! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra där! Och om de måste dö - vänta åtminstone till slutet för bästa snyfteffekt.

      Radera
  4. Jag var jättebesviken på Lilla Stjärna. Första halvan gillade jag då den hade ett riktigt vasst upplägg med en spännande intrig och intressanta, om än ganska osympatiska karaktärer. Sedan tycker jag att författaren spårar ur och det blir mest ett effektsökeri som jag hade svårt att ta på allvar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med. Tror att det är rätt vanskligt att liksom "börja om" med nya karaktärer en bit i boken (vilket ju sker), det kräver en del av författaren för att det ska bli bra. Tyvärr lyckades det inte riktigt. Och splattervåldet tyckte jag också var rätt trist.

      Radera