torsdag 20 september 2012

Bibblabonanza


Jag gillar att gå med mina barn till biblioteket. Det är något som både jag och barnen tycker är roligt, det är gratis och innebär minimal ansträngning från min sida. När vi kommer hem sätter vi oss på golvet och läser några av de böcker vi lånat. Det blir nästan alltid ett helt hav av böcker, så många vi orkar bära.

Eftersom du läser på den här bloggen är du antagligen en bokintresserad person, och jag vågar gissa att det inte är en så stor grej för dig att gå till biblioteket.

Men det är inte så för alla.

Min syster, som är bibliotekarie, berättade en gång om hur en tonårskille kom till bibblan för att lämna en bok. Han hade ett helt supportergäng med sig, som i princip knuffade fram honom till disken. Killen tog liksom sats och sa:
– Jag ska lämna en bok.
– Jaha, sa min syster och såg lite förvånad ut. Är den försenad eller så?

Det visade sig att, nej, boken var inte alls försenad. Men den här killen behövde bara ha med sig ett helt gäng med kompisar som moraliskt stöd för att våga sig in på biblioteket. Och prata med bibliotekarien.

Troligen hade den här killen inte hängt på biblioteket sedan barnsben. Troligen var det en miljö där han inte riktigt visste hur han skull bete sig. Troligen kände han sig inte hemma med lukten, ljuden, personerna bakom lånedisken. (Hur han gick till väga när han lånade boken förtäljer inte historien.)

Jag önskar att alla barn fick en självklar inställning till att gå till biblioteket och låna böcker. Om föräldrarna inte går till biblioteket med barnen så ska förskolan och skolan ta med dem dit, tycker jag. Ofta!

Och det ska finnas bra bibliotekarier där, sådana som är tillåtande och uppmuntrande och som intresserar sig för barns läsning och ny barnboksutgivning. Inte bibliotekarier som brinner för ordning i hyllorna, utan sådana som brinner för att väcka läslust.

3 kommentarer:

  1. Så rätt! Jag är än idag tacksam att jag hängde på biblioteket ganska mycket, och hade i min barndom precis en så bra bibliotekarie som du nämner. Stort tack till henne, och alla andra engagerade bibliotekarier!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul med fina bibblaminnen. Jag hängde också mycket på bibblan som barn. Det var som en enda stor, härlig skattkista med läsupplevelser. Den känslan önskar jag att alla barn fick uppleva, inte bara de som själva kommer från ett läsande hem.

      Radera
  2. ÅÅh! James och jättepersikan! Gillade S? Underbara Roald Dahl. Har ni läst Naddap Dlöks? Den är också riktigt härlig. Undra om han inte skulle gilla Eoin Colfers böcker Potatishäxan, Världens värsta kille och Kapten Kråkas tänder. De är skrivna Eoin Colfer som ju också har skrivit om Artemis Fowl, men de här böckerna är en egen serie (fristående delar) om två busiga bröder. Lite spännande och ganska galna och vissa detaljer får man som vuxen lite hicka av (skulle nog aldrig förekomma i svenska barnböcker).
    Kul att du skriver om bibblan :-) På mitt bibliotek skickar vi inbjudningar till alla "våra" förskolor och bjuder in dom till sagostund och efterföljande botaniserande på barnavdelningen. När de kommer är bibblan stängd och vi har all tid i världen att ägna oss åt barnen och ge dom en positiv upplevelse av biblioteket. Flera kommer tillbaka med sina föräldrar för att visa upp sitt bibliotek. Något för fler kommuner att ta efter.

    SvaraRadera