fredag 21 december 2012

Att hitta på berättelser

Jag har inga problem att komma på idéer till manus. Tvärtom. En del stannar som en tanke, en del skrivs ned som hastigast i en anteckningsbok eller i en fil i datorn. En del utvecklar jag lite grann, sedan tröttnar jag och arbetar vidare med något annat.

Det här känner nog många av er som skriver igen. Är man en skrivande människa tror jag att man hela tiden letar efter berättelser och små glimtar av sådant man skulle kunna stoppa in i sina texter.

Att komma på historier är inte ett dugg jobbigt. I fantasin är dessutom alla mina historier Den Bästa Bok Som Någonsin Skrivits. Det arbetsamma kommer först sen. När man ska sätta sig ner, strukturera idén och börja producera text. När man inte kommer vidare och allt känns tråkigt. Och orden på pappret inte alls blir så skimrande fantastiska som bilderna i mitt huvud.

Ibland blir jag orolig att jag inte ska få möjlighet att skriva alla de där berättelserna som dyker upp. Om förlaget inte gillar nästa bok och kickar ut mig? Om något händer mig ... och mina historier aldrig får bli levande?

Idag kom jag på en idé till ett manus som jag bara måste få skriva någon gång. Jag längtar verkligen, men jag är inne i ett annat projekt just nu som jag också vill skriva, och där har jag redan påbörjat synopsis och karaktärsbeskrivningar.

Kanske borde jag ta en sak i taget. Min första bok har inte ens kommit ut än, och manus nummer två ligger på skrivbordet och kräver mer redigering innan det ska lämnas till förlaget för påseende.

Men kanske är det för att jag är där, liksom mellan manus, som skrivklådan sätter sig både i huvud och i fingrar. När jag är inne i manusarbetet har det hänt flera gånger att jag tänkt det här gör jag aldrig om. Men när jag äntligen är färdig längtar jag som sjutton efter att få sätta igång med något nytt. 

10 kommentarer:

  1. Är så underbart!

    Lite som skräckblandad förtjusning.

    SvaraRadera
  2. Precis så är det. Men mina idéer brukar jag fullfölja, men de ändrar sig på vägen. Den senaste handlade om en våldtäkt men slutade med något helt annat. Är tjusningen i det hela.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, en del idéer utvecklas till något helt annat än vad de var från början. ibland kan gamla ideér liksom korsbefrukta sig med en ny, och då tar historien en helt ny vändning. Ofta är det då det börjar brännas, tycker jag. När flera teman liksom vävs ihop.

      Radera
  3. Det man vill mest är bra att börja med. :)

    SvaraRadera
  4. Åh, jag känner verkligen igen det du skriver! Speciellt när jag redigerar och petar i texten blir jag sugen på att sätta igång med någon av alla idéer jag vill förverkliga. Och jag tror det är fantastiskt att idéerna kommer, att man har en slags idébank och alltid ser fram emot fler projekt.

    Däremot kan jag också tänka att nästa projekt kommer bli SÅ mycket roligare att skriva, det kommer bli så storslaget och bra. I det läget tror jag mer det handlar om att det stadiet man är inne i med den nuvarande texten inte är lika roligt. För mig är det allra roligast när jag bara får skriva och skriva och skriva. Petandet är lite tråkigare, och jag hinner bli otålig. Även om jag vet att texten kommer bli så mycket bättre om jag bara håller i.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med. När man har arbetat med en text länge är det lätt att tänka att nästa projekt kommer att vara enklare, bättre och roligare. Och så blir det ju sällan när man väl satt igång .. Varje skrivprojekt har sina egna svårigheter. Men det är härligt att hjärnan lurar en att tro att nästa gång ... då kommer texten bara att flyta på.

      Radera
  5. Håller med! Idéer finns det gott om, tid att skriva alla är det värre med... Man får prioritera. Och försöka skriva vissa om lott, som jag gjort lite det sista när jag smygstartat med ett projekt och sedan panikbromsat det igen så fort nya redigeringskommentarer kommit från förlaget. Nu blir det "heltid" av det, samtidigt som ett annat ligger och bubblar... Kämpa på bara, du kommer hinna skriva fler historier än du kan ana!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Fredrik. Ja, skriva omlott är nog bra. Ett av projekten jag planerar för nu kommer att kräva en hel del research, och det kan nog funka bra att göra researchen parallellt med skriv på annat manus. Man får vara lite klurig, sen ska det ju arbetas för brödfödan och nattas barn och sånt också.

      Radera