lördag 8 december 2012

Debutantporträttet



Jag vet inte hur man gör för att skapa en tjusig klickbar länk till en större bild. Så för er som vill läsa hela debutantporträttet i Svensk Bokhandels katalog lägger jag ut det här på bloggen och hoppas att det inte finns någon upphovsrättslig regel som säger att jag inte får göra det. Here we go: 

Jag minns precis. Jag är tio år, det luktar nyvässad blyertspenna i det gula folkbiblioteket och jag går med huvudet på sned och läser på bokryggarna i hyllorna.

När jag hittar rätt bok ska det kännas som när man får syn på en blank peng på trottoaren eller hittar en bortglömd karamell i fickan. Det ska suga till i magen av spänning och lycka.

Helst ska boken handla om magiska garderober, flygande mattor, godisfabriker och förtrollade sängknoppar. Är den tråkig, nyttig och full med vuxna pekpinnar åker den omedelbart tillbaka in i hyllan. Nej, boken jag letar efter ska skimra, glänsa, locka, ropa. Jag behöver bara läsa någon sida så vet jag genast om jag hittat rätt. Och jag läser, läser, läser. Vid frukostbordet, på golvet, i skolbänken, i bilen, på bryggan. Är boken riktigt bra händer det att jag glömmer att gå av bussen på rätt hållplats.

Jag tänker mig alltid att jag ska skriva en egen bok någon gång. I skolan knåpar jag ner små berättelser i skrivböckerna och fröken skriver alltid Jättebra! med bläck i kanten. Men helt plötsligt är jag vuxen. Jag är mamma till två barn, gift, jurist, bor i ett grönt hus och plockar mest ur diskmaskiner och skriver brottmålsdomar. Inte en endaste liten bok har jag skrivit. Men jag glömmer fortfarande att gå av bussen ibland om jag är tillräckligt uppslukad av det jag läser.

Så en dag bestämmer jag mig bara. Nä, jag måste i alla fall försöka! Jag vill prova att skriva en bok, en sådan som jag jämt letade efter alla de där gångerna på biblioteket. Att den ska handla om en magisk hiss, det har jag bestämt sedan länge. Och jag stoppar in allt jag älskar i berättelsen. Det ska vara cirkus! Godis som växer i ett trädgårdsland! Knarriga gubbar och inälvsmat! Ett sirligt sagoslott! Det måste vara spännande såklart. Och sorgligt och vackert och kanske lite skruvat.

Berättelsen jag skrev heter Slottet av is och till min stora glädje blev det en alldeles riktig bok av den. Och den kommer, overkligt nog, att finnas både på bibliotek och i bokhandeln.

Nu hoppas jag att någon kommer att välja just min bok bland ryggarna i hyllorna. Och tänk om den skulle kunna åstadkomma åtminstone ett litet lyckosug i magen hos någon läsare. Det önskar jag mig, så innerligt.

12 kommentarer:

  1. Hej!
    Vill bara säga att din berättelse lockar. Din bok vill jag läsa själv eller för mitt yngsta barn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Katarina JT! Det var väldigt roligt att höra.

      Radera
  2. Jag hör lockropen kalla. Och vilket fint porträtt! Grattis till det och till sista korret!

    SvaraRadera
  3. Svar
    1. Tack Malin! Jag gillade ditt också!

      Radera
  4. Jag ska göra mitt bästa för att många barn ska välja just din bok i hyllan. Är ju lämpligt nog i tjänst då och jag brukar vara hyffsat skicklig att inspirera unga till läsning. Många barn blir lätt överväldigade av alla bokryggar på biblioteket och det kan vara nog så svårt att välja. Då brukar jag erbjuda en hjälpande hand.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Perfekt. Har aldrig känns lägligare med en syster som är bibliotekarie. :-)

      Radera
  5. Känner igen det där med magiska världar när jag var liten. Men när försvann de ur mina bokval? Tror att det först var kurslitteratur som dödade all lästid, och sedan kom de här pristagarna och de är ju ganska... i den verkliga världen. Ska ta mig samman och leta upp fler böcker som skimrar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de som skimrar är alltid de bästa. Men det finns ju en hel del vuxenförfattare som skriver magisk realism, det kan ha lite samma effekt på mig som min barndoms fantasy. Eller historiska romaner, för den delen.

      Radera