fredag 11 januari 2013

Så funkar det: barnbokslektör åt BTJ

Min syster Sarah Utas är en väldigt engagerad barnboksbibliotekarie och recensent för Bibliotekstjänst (BTJ). Jag var nyfiken på hur det funkar att vara lektör på BTJ och bad därför henne att gästblogga om detta. 

Att få en bra recension i Bibliotekstjänst sambindningslista är toppen för en författare. Det ger bokförsäljningen en rejäl skjuts och ett skönt klirr i kassan för böckernas upphovsmän. Även om en del bibliotek de senaste åren har valt att göra sina bokinköp från andra inköpsställen har Bibliotekstjänst fortfarande ett stort inflytande på hur de svenska biblioteken köper böcker.

För att få recensera för BTJ ska man vara bra på sitt ämne och kunna skriva och leverera i tid. Många av dem som recenserar barn- och ungdomslitteratur är bibliotekarier. Några är lärare, litteraturvetare eller författare.

För drygt tio år sedan var jag en ganska färsk barnbibliotekarie när jag av en händelse såg att BTJ sökte nya recensenter, eller lektörer som det kallas, till bland annat barn- och ungdomslitteratur. Det är ett eftertraktat jobb och vem var jag att få skriva och stoltsera med mitt namn i de där katalogerna som vi så högtidligt samlades kring på bibliotekets inköpsmöten? Men så tänkte jag på min handledare från när jag skrev magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. Handledaren som slet sitt hår över mina svulstiga formuleringar och min oförmåga att hålla distans till de barnböcker som uppsatsen avhandlade. Hur hen sa att jag nog skulle passa bättre som bokrecensent än som forskare i den akademiska världen. Det var förstås inte menat som en komplimang, men helt självsvåldigt valde jag att tolka den så. Jag skrev ett brev om mig själv och blev antagen som lektör.

Med antagningsbrevet och anställningskontraktet fick jag med ett lektörs-PM med de regler som vi har att förhålla oss till. Det är nämligen inte alls bara att fläska på med ett svulstigt tyckande, utan det finns strikta förhållningsorder angående vad recensionerna ska innehålla. Det ska till exempel finnas en presentation av författaren och en beskrivning av hur just den här boken förhåller sig till författarens tidigare verk och till andra verk inom genren. Även en kort presentation av handlingen och bokens tema, en karaktärisering av personer, miljö, tid, språk och stil bör också finnas med. Bilderna ska beskrivas och även omslag och layout samt värderingar så som politik, etik, religion och genus. Fackmässig tillförlitlighet, översättning, lämplig ålder och litterärt värde är också aspekter som bör finnas med. Är boken en bilderbok ska samspelet mellan text och bild också beskrivas.

Då allt detta ska rymmas på 170-200 ord så det gäller att väga varje ord på guldvåg. Jag gör ofta så att när jag sätter mig ner för att skriva så skriver jag recensionen med så många ord som jag tycker mig behöva, sedan kokar jag ner den tills bara det allra viktigaste är kvar och ser till att jag får med alla aspekter men med så få ord som det bara är möjligt. Det blir en hel del bollande med ord och formuleringar och när jag är klar brukar jag ändå hamna på dryga 190 ord. Men är man pratsam så är man.

Något av det viktigaste att ha i åtanke när man skriver är ändå att recensionerna ska vara inköpsvägledande. Bibliotekarierna ”ute på fältet” kan omöjligt överblicka hela bokmarknaden och varje enskild bibliotekarie kan omöjligt ha kompetens på alla olika ämnesområden heller. Det gör att många bibliotek köper den här litteraturbevakande tjänsten av BTJ där merparten av utgivningen är läst och utvärderad av ämnesexperter. Därför är det viktigt att jag som lektör skriver om sådant jag tror att mina bibliotekariekollegor behöver och vill veta. Man får inte missa att nämna att boken innehåller lösa pappersdockor att leka med, eller att den har ömtåliga flikar med små hemliga lappar att öppna eller en spiralhäftad pärm som kan fastna i bibliotekens sorteringsrobotar. 

Ibland blir det nästan som att lägga pussel när man ska få in alla viktiga aspekter i en väldigt kort text och då kan det komma för mig att önska att jag vore till exempel Lotta Olsson och fick ett stort, fint utrymme på allra bästa plats i Dagens Nyheters kulturdel där jag kunde tillåta mig att använda fler adjektiv och inte behövde skapa helt nya former av sammansatta ord, allt för att hamna under de där 200.

Som författare kan man säkert känna att man sitter i knät på såväl tidningarnas recensenter som på Bibliotekstjänsts lektörer. Skulle det sedan vara så att man känner att man har fått ett omdöme som man upplever är orättvist, missvisande eller helt enkelt att lektören har gjort fel eller missförstått boken, då har man möjlighet att vända sig till Bibliotekstjänsts granskningsnämnd. Vid ett möte behandlas då boken och den recension som boken har fått. Är det så att granskningsnämnden håller med om författarens invändningar får boken en ny recension – av en annan lektör.

Det har hänt mig en gång på tolv år att en författare har hört av sig och varit missnöjd med det jag skrivit och jag minns det fortfarande. Även om det var en synnerligen obehaglig upplevelse har jag inte för avsikt att blunda för brister jag ser hos böckerna jag recenserar för att i framtiden undvika arga brev från förorättade författare. Däremot gör jag mitt allra bästa för att vara saklig, ärlig och proffsig och skriva omdömen som biblioteken har nytta av och som böckerna är förtjänta av. 

/Sarah

17 kommentarer:

  1. Intressant! Finns BTJs recensioner offentligt tillgängliga på nätet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du gillade! Angående tillgänglighet, se Sarahs svar nedan.

      Radera
  2. Superintressant! Tack för det.

    SvaraRadera
  3. Nej det krävs att man har ett abonnemang hos Btj för att kunna läsa dom och det är en avgiftsbelagd tjänst. Något jag glömde skriva är att det är upp till respektive förlag att skicka in de titlar de vill att Btj ska recensera. Det finns en speciell blankett på deras hemsida för ändamålet. Sedan avgör Btj om det är en bok som kan vara intressant för deras kunder. Kunderna är då olika typer av bibliotek.

    SvaraRadera
  4. Vilket intressant inlägg, grattis till er båda! Det är inte ofta man får en chans att läsa om ett område inom bokvärlden som, åtminstone för mig, känns rätt hemligt. Jättekul att ha fått en inblick i livet som lektör! Kram Helena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar och bockar å både mina och min systers vägnar!

      Radera
  5. Hej Sarah!
    Kan vem som helst köpa den tjänsten, eller är det bara bibliotek?`

    Barnen och jag åker hem till Sverige och Hagfors varje sommar, men just i vår lilla kommun finns nog ingen barnbibliotekarie. Personalen är snäll och hjälpsam, men biblioteket är tyst och öde; de enda som är där är de som väntar på svenskt uppehållstillstånd. Vi plöjer svenska böcker på sommaren (typ 15-20 st i veckan), men gissar mest vad vi ska låna. Om det finns en koppling mellan det som bibliotek köper in och recensioner, hade jag tyckt det varit intressant att läsa.

    Dessutom tycker jag knappast att du skriver svulstigt, och om så vore, vad spelar det för roll? Ens skrivarstil kan alltid förändras och utvecklas med konstruktiv kritik. Det finns många länder där ordrika beskrivningar premieras. Svenskan är relativt fattig på ord och uttryck. Lustiga professorer finns det gott om; det finns nog ett skäl att man söker sig till den akademiska världen. Kraven på social förmåga verkar vara mindre där (skriver jag som lämnade den världen för sju år sedan och inte längtar tillbaka).

    SvaraRadera
  6. Hej Lena! Vad tråkigt att ni inte har någon barnbibliotekarie på ditt bibliotek, eller åtminstone någon annan engagerad bibliotekarie som vill hjälpa till och tipsa er om bra läsning. Det ska finnas på alla bibliotek tycker jag. Att prenumerera på inköpsvägledningen är inget för privatpersoner, inte minst då det är DYRT. Det jag kan tipsa er om är exempelvis att be och få Barnbokskatalogen som kommer ut varje år. Den ges ut av Kulturrådet och är gratis. I den finns massor med lästips för barn och ungdomar och den är verkligen inspirerande att bläddra i. Det finns även en elektronisk version: http://www.barnensbibliotek.se/Barnbokskatalogen/tabid/578/Default.aspx

    SvaraRadera
  7. Intressant och användbart! (jag letade nämligen efter BTJ:s lektörsinstruktioner till en kurs jag håller) och hittade den via din text; dubbeltur!
    Tack för bra text!

    /Björn

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Björn! Vad roligt att du gillade inlägget. Lycka till på kursen du håller!

      Radera
  8. En intressant sak i sammanhanget är att BTJ 2011, senast redovisade bokföringsåret, hade en omsättning på 413 miljoner kronor. Den som väljer att skriva ett lektörsomdöme åt BTJ-häftet får dock ca 350 kr brutto för besväret. Helt vansinnigt. Folk borde inte vara så glada att vara med där utan i stället kräva ordentligt betalt av vad som måste betraktas som ett större företag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det håller jag med dig om. Tyvärr är det väl som med andra kulturarbeten: det är så populärt att arbeta med kultur att det blir hård konkurrens om jobben, vilket i sin tur håller nere lönerna.

      Radera
  9. Gammalt inlägg men har ändå en fråga som jag kanske kan få svar på här? :) Undrar nämligen NÄR en recensent ger sitt utlåtande/lektörsomdöme - kan det vara så att de läser manus som är på väg att bli böcker eller är det alltid tryckta böcker som läses? Kan ett lektörsomdöme komma flera månader innan boken ges ut? Stort tack på förhand om det finns någon vänlig själ som vet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jättesent svar, sorry! Nej, det är ofta i manusform, alltså inte alltid tryckta böcker.

      Radera