söndag 24 februari 2013

Emil i Lönneberga i polska stadskläder och Lina i dirndl

Min mamma brukar fynda böcker åt mig på loppis och idag fick jag en gammal bok om Astrid Lindgren av henne. I boken fanns det exempel på hur Astrid Lindgrens böcker har illustrerats i utländska utgåvor.

En del bilder var ganska konstiga. Emil i Lönneberga hade förflyttats till Sydtyskland av en tysk illustratör, och pigan Lina hade följaktligen på sig dräkten dirndl och håret flätat i kringlor. En polsk illustratör hade avbildat Emil och hans familj i stadsmiljö och med moderna kläder.

Jag undrar varför man alls låter nyillustrera utländska översättningar. Är det för att de unga läsarna ska få lättare att ta till sig texten? I fallet med Emil i modern polsk stadsmiljö borde ju illustrationerna i så fall få helt motsatt effekt. Det måste ju bli helt obegripligt med auktioner, hästskjutsar och dylikt samtidigt som illustrationerna visar någon slags samtid.

Eftersom den upphovsrättsliga lagstiftningen är så fyrkantig får jag tyvärr inte lägga ut bilder på de ovannämnda illustrationerna. (Det hade jag däremot fått om det här hade varit en papperstidning.) Ni får istället nöja er med Pippi i Lauren Childs version. 

6 kommentarer:

  1. Märkligt! Gör svenska förlag så? Nalle Puh och Narnia-böckerna har ju fått behålla originalillustrationerna, t ex. Kan inte komma på fler på rak arm, men de finns säkert massor med exempel. Jo, Lilla huset-serien har ju också originalillustrationer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kommer inte på några exempel på böcker som är översatta till svenska som har fått nya illustrationer. Men omslag byter man ju ganska ofta, och det funderar jag också på varför man gör. Är det för att nischa sig mot svenska marknaden och på så sätt sälja mer, kanske? Vi kanske gillar en helt annan typ av omslag än säg, amerikanerna.

      Radera
  2. När jag studerade översättning pratade vi bl.a. om just Emil och Pippi, och det är inte helt ovanligt att man gör en s.k. kulturell anpassning - vilket då skulle kunna betyda att Emil i stadsmiljö faktiskt utspelar sig i stadsmiljö med en anpassad översättning. Det skulle ju kunna förklara omslagsbilden. Frågan är ju hur långt de gått i översättningen för att berättiga en sådan illustration...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant! Så kan det förstås mycket väl ha varit. Men då blir det ju en helt annan bok än originalet – märkligt.

      Radera
  3. Spännande inlägg! Helt galet att nyillustrera på det sättet du skriver om. Men kul att se Pippi i Lauren Child-kostym. Det ser ganska bra ut ändå, tycker jag som är väldigt svag för hennes Charlie och Lola.

    Ibland läser jag barn- och ungdomsböcker som jag tänker att man kanske borde försvenska lite, men då gäller det texten. Amerikanska böcker, tex, är ofta så väldigt amerikanska. Jag som vuxen fattar ju (oftast) referenserna, och troligen tonåringarna också, men jag tror att det ofta blir desto mer kryptiskt för yngre barn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag gillar också Pippi Lola-style! Även om det ändå är ganska långt från originalet.

      Det måste vara en jättesvår avvägning det där, hur mycket man som översättare kan anpassa och försvenska. Det gäller ju att inte förstöra det exotiska – ibland kan det vara det som sticker ut och lockar i utländska böcker. Chimimanda Ngozi Adichie sa i en intervju i Babel att hon hade läst om "cucumber sandwiches" när hon var liten och att det för henne lät så oerhört exotiskt. Hon mindes fortfarande de där smörgåsarna.

      Ibland ser man ju "översättarens anmärkning" i marginalen. Men det är klart, det blir ju lätt överkurs i en barnbok.

      Radera