tisdag 5 februari 2013

Fiffigt knep för att få läsaren att gilla din huvudperson


Bild: Alvegaspar, Wikimedia commons
Innan jag började skriva själv fattade jag aldrig hur (bak)slug man måste vara när man planerar en berättelse. Hur man måste tänka dramaturgi, plantera ledtrådar och anpassa karaktärernas handlade för att styra läsaren i den riktning man vill.

En av de viktigaste sakerna i en berättelse tycker jag är att protagonisten är
- intressant
- en person man känner empati för

Hen behöver inte vara en god hjälte. Snarare tvärtom. En intressant karaktär har ofta något som skaver, tycker jag. En osäkerhet. En hemlighet. En dålig vana. Något som gör hen ofullständig och lite spännande. En alltigenom god, modig och rättrådig person kanske är härlig i verkliga livet, men hur intressant är en sådan människa att läsa om?

Samtidigt blir det trist att läsa om personer som jag verkligen ogillar. Varför ska jag då bry mig om hur det går?

Ett knep som ofta används i filmer för att få publiken engagerad i huvudpersonen är att tidigt i berättelsen låta hen göra något sympatiskt. Jag ska ge er några exempel.

I Bo Widerbergs film Lust och fägring stor står huvudpersonen Stig upp för en judisk klasskamrat som blivit lurad i ett vad. Detta sker i en av öppningsscenerna, och efter det gillar vi Stig, eller hur? I Black Swan är det några dansöser som pratar skit om en annan dansös i logen varpå protagonisten Nina försvarar den baktalade personen. I öppningsavsnittet av Downton Abbey beklagar Lord Grantham Titanics dödsoffer, även dem i tredje klass.

Det här är så vanligt att det till och med har ett namn: Save the cat. Att "rädda en katt" är alltså en metafor för den där ibland nästan omärkliga, sympatiska handlingen som protagonisten får utföra tidigt i storyn. Hjälpa någon som tappat något på gatan. Leka med sin dotter.

Allt för att vinna publiken/läsaren på sin sida och få oss att känna engagemang för det som händer sedan. Längre in i berättelsen kan nämligen personen bli mer komplex och visa upp riktigt besvärliga drag. För då har vi redan fått en grundläggande sympati för den karaktären.

Och ja, det motsatta fungerar också. I Carl-Johan Vallgrens roman Havsmannen är det en otäck typ som dödar en katt istället. Det får naturligtvis till följd att läsaren avskyr den personen, och istället hejar på hans motståndare.

8 kommentarer:

  1. Vilket bra tips! Jag har inte tänkt på att det är så. Det där är bland det svåraste, tycker jag. Att skapa en karaktär som inte är perfekt och genomgod, utan kan ta sina skavanker och vara ganska jobbig till och från, men att sympatin alltid ligger hos den karaktären ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad bra att du tyckte att du hade användning för det, Jonna! Och jag lovar dig, nu när du har gjorts uppmärksam på "save the cat" kommer du nog att lägga märke till att det används lite överallt.

      Radera
  2. Ibland är det de enkla knepen som funkar bäst. Fast jag kan inte låta bli att fundera på hur man förhåller sig till en karaktär som får chansen att "rädda katten", men där man inte riktigt får veta om hen gör det eller inte. Förblir man då undrande om karaktären, eller väljer man då så att säga själv?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att tanken är att det INTE ska lämnas åt läsaren. Utan att det ska vara tydlig information åt läsaren/tittaren: det här är en rätt hygglig typ.

      Radera
  3. Fiffigt knep! Roligt namn också på en företeelse man känner igen när den beskrivs, men aldrig har tänkt på att den existerar innan:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Christin! Nej, visst är det kul att knepet har ett namn? Jag hade, precis som du, lagt märke till fenomenet men visste inte att det fanns en etikett på det förrän jag hörde det i en podcast.

      Radera
  4. "Save the cat". Underbart namn.
    Har hört tidigare om just det att man kan göra tvärtom. För att visa att någon är osympatisk så får den ofta vara elak mot just djur (även om en del skurkar förstås kan ha sina favoritdjur som de istället är överdrivet besatta av).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker vi kallar det "kill the cat".

      Radera