måndag 28 september 2015

Jag gästbloggar på Kulturkollo

I dag har jag fått den stora äran att gästblogga om skrivande på Kulturkollo. Jag skriver om var texten slutar och författaren börjar och varför allt jag skriver egentligen är sant. Gå direkt dit!

söndag 27 september 2015

Kvinnlig galenskap på bokmässan



Närå, kanske inte så hemskt mycket galenskap (från vår sida då) men desto mer systerhäng, prat om feminism, Jonas Hassen Khemiri, kvinnligt konstnärskap, psykiatrin, Agnes Wold, Karin Johannisson, klass i barnlitteraturen och så lite feminism igen. 

Alltså: att ligga i sängen och vara supertrött och egentligen vilja somna men ändå fortsätta babbla och fnissa med personen i våningssängen ovanför? Detta sker alldeles för sällan i vuxen ålder, det är min bestämda åsikt.

(Seminariet om kvinnlig galenskap var dock väldigt intressant och Drömmen om Ester av Anna Jörgensdotter fick följa med mig hem från mässan.)

Nästa gång blir det systerresa Berlin, har vi bestämt. 

torsdag 24 september 2015

Bokmässan, här kommer vi!

I eftermiddag åker jag med mina tre (!) syrror till bokmässan. Vi ska hänga på seminarier, köpa böcker, äta räkmackor och snacka strunt. Och äta avsmakningsmeny på finkrogen Koka. Det ska bli så kul!

Följ mig gärna på Insta om du vill se bilder från hur vi har det på mässan!

fredag 18 september 2015

Flykten valde oss

Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke.
Flykten valde oss. Därför är vi här.
Ni som ej blev valda – men ändå frihet äger,
hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär!

Bojan väljer foten. Vi valde att vandra.
Natten var barmhärtig. Nu är vi här.
Ni är för många, kanske den frie trygge säger.
Kan vi bli för många som vet vad frihet är?

Ingen väljer nöden. Vi valde den icke.
Den valde oss på vägen. Nu är vi här.
Ni som ej blev valda! Vi vet vad frihet väger!
Hjälp oss att bära den frihet som vi bär!

Stig Dagerman
Dagsedel 21 april 1953

onsdag 9 september 2015

Böcker om flyktingbarn

Jag är en rätt känslig person och de senaste veckornas rapporter om flyktingkrisen har berört mig väldigt.

Mina vardagsproblem känns så erbarmligt futtiga när jag tänker på dem som sitter i en trasig båt någonstans i Medelhavet. Futtig känns ock denna blogg.

Men jag tänker också på litteraturens kraft och förmåga att överbrygga gränser mellan människor. I böcker förmedlas andra människors upplevelse av världen inifrån. En läsare får ta del av huvudpersonens tankar och känslor, inte bara de yttre skeendena. Och jag är övertygad om att läsningen därför påverkar empatiförmågan på ett alldeles särskilt sätt.

Jag misstänker att främlingsfientliga människor oftast inte är några storläsare. Det går liksom inte att vara det om man vänjer sig vid att hela tiden ta in andra personers perspektiv: människor som lever på andra kontinenter, i andra tidsepoker, som har en annan religion, hudfärg eller sexuell läggning än man själv.

Förra veckan tipsade jag om boken Om det var krig i Norden här på bloggen. Den här veckan vill jag tipsa om Annika Thors underbara serie om de judiska flyktingflickorna Steffi och Nelli som kommer till Sverige under andra världskriget. Serien börjar med boken En ö i havet och fortsätter med Näckrosdammen, Havets djup och Öppet hav. Annika Thor skildrar Nellis och Steffis livsöden med säker hand: från ankomsten med båt i Göteborgs skärgård till tonårstiden med inackorderingsrum och läroverk i stan. Det är alltid empatiskt, aldrig sentimentalt. Böckerna är moderna klassiker, och om du inte har läst dem, gör det!

Sedan skulle jag också vilja utmana Carolina, Prickiga Paula och Ingerun att tipsa om sina favoritböcker om flyktingbarn eller flyktingar (eller barn i krig över huvud taget, om ni hellre vill det). Skicka gärna vidare utmaningen!

Det kanske kan få bli bokbloggvärldens bidrag till att lyfta flyktingproblematiken just nu? 

fredag 4 september 2015

Veckans viktigaste boktips





Är den här boken - Janne Tellers tunna lilla bok på 59 sidor. Jag tror att ni förstår varför. 

Jag tycker att den passar för vuxna och barn från 10–11 år ungefär. Om man är i mellanstadieåldern kan det vara lämpligt att en vuxen läser ett utdrag och pratar om innehållet, texten är lite för komplicerad och otäck annars.

Janne Teller får läsaren att vända på perspektivet. Tänk om det var min familj som satt i en gummibåt på väg över Medelhavet?

Den är en liten bok, med stor kraft. En viktig bok.