fredag 27 maj 2016

Vansinnesprojekt eller KBT?

Jag har livlig fantasi. Det är bra när man är författare, mindre bra när man ska gå ner i källaren på kvällen eller när man är ensam hemma. Jag tänker mycket katastrof- och tänk om-tankar. Den inte lika åh-så-härliga sidan av att vara kreativ och fantasifull.

Jag är således, och har alltid varit, mycket, mycket mörkrädd. Skräckfilmer har jag alltid undvikit, för jag kan inte sova när jag har sett dem. Jag kan inte skaka av mig obehagskänslan, drömmer fruktansvärda mardrömmar, vrider mig kallsvettig hela natten.

Ändå har jag gett mig på att skriva en spökhistoria? Sprängfylld av konstiga ljud i mörkret, kyrkogårdar, övergivna hus, obehagliga drömmar och mörka källare.

Smart.

Joråsatte. Sitter och är livrädd mest hela tiden.

Och som inte det vore nog!

Så ska jag läsa en sommarkurs om skräcklitteratur. I kursmaterialet ingår bland annat filmen The Ring och Stephen Kings klassiker Jurtjyrkogården.

Det kan vara så att det här är den ultimata KBT-sessionen som kommer att bota mig från min mörkrädsla för all framtid.

Eller. Så kommer jag lagom till augusti att ha fått vitt hår, mumla groteska saker, dregla och stirra oseende framför mig.

I så fall vet ni vad det beror på.

 


1 kommentar: