tisdag 21 juni 2016

Yukiko Duke rosar Noel och den magiska önskelistan!


När jag lämnade på förskolan i morse glömde jag mobilen hemma och när jag kom hem hade jag en massa missade samtal, sms och flera meddelanden på Facebook. Hann tänka vad i helvete har hänt nu? innan jag fattade att Noel hade varit med på teve!

Yukiko Duke recenserade Noel och den magiska önskelistan i SVT:s Gomorron Sverige i morse och sa så fina saker om den att jag höll på att trilla av stolen. Hon kallade den "underbar" och sa att jag hade ett "språk som skimrar" och rekommenderade den både som högläsningsbok och för barn att läsa själv.

När man skriver för barn är utrymmet i media begränsat. De stora dagstidningarna har någon barnboksrecension i veckan, om ens det. Något Babel för barn finns det icke. Med andra ord: att få ett så här fint omdöme av en så initierad läsare som Yukiko Duke, och dessutom få det i teve, det betyder otroligt mycket. Jag är fantastiskt glad för hennes fina, eftertänksamma läsning och för att hon tyckte så mycket om den. Och för publiciteten, förstås!

Hurra, hurra, hurra!

(För den som vill titta på klippet finns det HÄR, 7:40 in i avsnittet börjar Yukiko Duke prata om Noel.)

måndag 13 juni 2016

Stressen

Den här tiden på året är stressen monumental.

Allt ska klämmas in: konferenser och festligheter med jobbet, familjepicknick med förskolan, röj och fix på tomten, slutspurt på jobbet inför semestern. Barnen har en massa aktiviteter som kräver massäck, särskilda kläder och pysselmaterial. Och kattjäveln ska ha fästingdroppar, själv borde man för en gångs skull komma ihåg att ta den där sprutan mot TBE.

Ungefär så ser mitt liv just nu.

Skulle vilja blogga om det fantastiskt roliga skrivprojektet jag och min syster håller på med, om mitt skräckromantiska manus, om den trevliga förlagsfesten på Hippo förra veckan, om den fina omnämningen i Barnens Bokklubbs medlemstidning, om sommarkursen om skräckfantastik jag läser just nu och en massa andra saker.

Men det hinns inte. Allt handlar om att inte ha förlorat förståndet innan skolavslutningen.

Så vi hörs helt enkelt senare.