lördag 22 april 2017

Boktrailer för Barnen på Svartbäckens sanatorium


Nu finns Barnen på Svartbäckens sanatorium att köpa i butik!

Jag firar med att premiärvisa min härligt kusliga boktrailer, skapad av min vän Anna på adesigner.se. Glöm inte att slå på ljudet!

Det fina omslaget är gjort av Maja Lindberg.

onsdag 8 mars 2017

Christin Ljungqvist gästbloggar: Det övergivna Sverige

Christin Ljungqvist, författare till de kritikerrrosade YA-romanerna Kaninhjärta, Fågelbarn och Rävsång gästbloggar hos mig idag!

Christin är aktuell med Vita Tigern, som släpps den 22 mars. Läs hennes inlägg om övergivna platser, ett inlägg som passar extra bra på min blogg. Jag har nämligen, precis som Christin, fascinerats av alla fantastiska fotografier av övergivna platser som finns på nätet. Hela Svartbäcken, och framför allt sanatoriet i Barnen på Svartbäckens sanatorium är inspirerade av fotografier av sådana kusliga, vackra och ödsliga byggnader.

"Ett jättelikt, rostande observatorium mitt i skogen, en bil det växer ormbunkar i, en ekande radiostation nere vid havet med kaffekopparna kvar på borden – jag har ännu inte mött någon som inte fascineras av vår världs övergivna platser. Som inte vill ta sig en närmare titt, som inte undrar vad som har hänt. Platser som en gång surrat av aktivitet, saker som en gång slitits hårt, vad kan få människor att släppa taget om dem? Bara gå, och aldrig se sig om?

Jag heter Christin Ljungqvist. Jag debuterade som författare 2012 med Kaninhjärta (Gilla Böcker, numer del av Lilla Piratförlaget). 2013 släpptes Fågelbarn, 2014 Rävsång. Nästa bok, Vita Tigern , släpps 22 mars 2017 och har titeln till trots inget med mina tidigare böcker att göra. Boken utspelar sig i ett framtida Sverige, fullt av platser som blivit övergivna. Hela städer har återtagits av skogen och ingen kör längre bil.

När jag växte upp stod ett par hus i Vallda och förföll (ett av dem figurerar i Fågelbarn), de är rivna nu. Men då, det var en sport att ta sig in i dem, att peta i sådant som varit någon annans som ett slags osofistikerad variant av urban exploring (där man absolut inte ska peta runt, utan lämna allt som man hittar det). Helt magnetiskt. Det var som att känna sig osynlig, om så bara för en stund. Att vandra runt som ett spöke och vara helt fri. Nu vågar jag verkligen inte bryta mig in någonstans. Och det är lite synd. Jag beundrar dem som vågar, som medelst grova kängor och rep hissar sig ner i schakt eller kryper i katakomber med kameran redo. Kanske är det det som fascinerar med övergivna platser? Friheten, odödligheten? Att gå över en förbjuden gräns och riskera lite?

Under skrivandet av Vita Tigern var övergivna platser, abandoned places, något jag ofta googlade för inspiration. Det finns ju så mycket! Sjukhus, herrgårdar, nöjesfält! Trädrötter som tränger upp genom vackra stengolv, tak som rasat in så att man ser himlen, vatten som svämmat över så att fiskar simmar mellan rummen. För mig var det här en makalös insikt – jag trodde att vi levde i en ordnad tid, att vi hade kartlagt hela världen. Så finns dessa mellanrum, dessa parenteser, några med förklaringar (Tjernobyl) och andra som olösta gåtor. Bredvid friheten och känslan av odödlighet kanske det är vad som fascinerar? Känslan av att stå kvar, efter katastrofen, och bevittna den?

Det övergivna, som begrepp, går att vända och vrida på hur mycket som helst. Det kräver en närstudie av filosofisk karaktär, det kräver en egen bok. Jag får nöja mig med att använda ruiner, bilvrak och gammalt skräp i Vita Tigern som en kuliss, en olöst gåta vars svar bara anas, kittlande nära men ändå precis utom räckhåll. Man får fortsätta undra vad som fick människorna att bara gå och aldrig se sig om, jag tror det är bra så. Jag tror, att när vi kan vår värld har vi blivit för lata. Vi behöver vara nyfikna, vi behöver undra, vi behöver leta svar. Vi behöver våga oss över förbjudna gränser och riskera lite."

fredag 24 februari 2017

BTJ-dragningen av Svartbäcken, nu som blogginlägg!


Jag presenterade Barnen på Svartbäckens sanatorium på BTJ:s förlagsdagar nyligen, och här nedan kan man läsa min presentation i skriftlig form (det är som sagt skrivet för en muntlig dragning, därav den något talspråkliga tonen):


Hej!

Jag heter Janina Kastevik och är här för att presentera min nya bok, Barnen på Svartbäckens sanatorium för er. Det är min tredje bok för mellanåldern.

Barnen på Svartbäckens sanatorium handlar om Saga, som är 13 år och som måste tillbringa sommaren hos sin farfar, den berömda skräckförfattaren Alvar Vigelius. Saga och Alvar känner inte varandra, de har bara träffats några gånger under Sagas uppväxt och Saga vill egentligen inte vara där. Alvar verkar vara en ganska vresig typ, och han är i sin tur inte alls glad över att ha sitt barnbarn boende hos sig. Svartbäcken är dessutom något av en spökstad. De har varit en blomstrande industribygd en gång i tiden, men nu har fabriken lagts ner och många hus står öde och tomma. Det är en dyster och kuslig stämning över hela byn. Allra kusligast är det gamla sanatoriet som ligger övergivet långt inne i skogen. Ganska snart efter att Saga kommit till Svartbäcken hittar hon ett fotografi av en pojke med en resväska och en adresslapp i papp runt halsen, och sedan börjar denna pojke dyka upp i hennes drömmar. Saga förstår att pojken vill henne något och hon misstänker att pojken har med sanatoriet att göra. Med hjälp av sin nya kompis Teo försöker hon lösa gåtan med pojken och sanatoriet.

Jag har hämtat inspiration från gammal, klassisk skräcklitteratur när jag har skrivit den här boken, och målsättningen har varit att bygga upp en kuslig och mystisk stämning. (Jag tycker den fångas fint av Maja Lindbergs omslagsillustration). Miljön är viktig i den här boken, den är nästan som en extra huvudperson – precis som i gamla skräckromantiska verk som tex Poes spökhistorier. Det finns ställen som Svartbäcken i Sverige, de ligger i norra Sverige och är oftast gamla gruv- eller industriorter som har avfolkats. Jag har använt mig av foton på nätet som inspiration, och sanatoriet är tex modellerat efter ett gammalt sanatorium utanför Borlänge som heter Solbacka.

Det är roligt att hitta inspiration utifrån, men om en text ska få själ, så måste den också fyllas med något inifrån författaren, tror jag. Och varje bok jag har skrivit har handlat om något djupt personligt också, något hos mig själv jag har haft ett behov av att utforska för att jag inte riktigt förstår mig på det. I det här fallet så handlar det om mörker och mörkrädsla. Saga, huvudpersonen är mycket mörkrädd. Sådär pinsamt mörkrädd, som det liksom inte är riktigt okej att vara längre när man är tretton år. Och så mörkrädd har jag också varit under en stor del av mitt liv, även i vuxen ålder. Man kan ju undra hur man tänker när man då ger sig på att skriva något riktigt läskigt och sitta och bygga upp scener med kusliga korridorer, övergivna barnsängar, mörka källare och onda mardrömmar? Kanske inte helt smart? Men skräcken för mörker är väldigt allmänmänsklig, och mörkret symboliserar ofta något annat vi är rädda för. Att läsa läskiga böcker kan faktiskt hjälpa oss att hantera det vi tycker är otäckt, som en slags katharsis.  Och det är en insikt som faktiskt har gjort mig mycket mindre rädd, både för mörker och för sådant som är läskigt i filmer och böcker. Bonus – med författaryrket – fungerar även som KBT-terapi!

Jo – en sak till vill jag säga om inspirationskällor! Leif GW Persson har fått vara något av en förebild för Sagas farfar, Alvar Vigelius. Det är en sådan där detalj som kan vara rolig att veta om man läser boken.

Jag har haft väldigt roligt när jag har skrivit den här boken och ambitionen har varit att det ska vara en riktig  bokslukarbok. Det är mycket cliffhangers och dramaturgiska vändningar i berättelsen. Jag hoppas förstås att boken får möta många läsare, genom er förmedlare. Och jag hoppas att många barn blir skrämda – precis lagom mycket: sådär härligt så att håren reser sig på armarna och det kittlar i magen och man har svårt att lägga boken ifrån sig.

Tack för att jag fick komma hit!

torsdag 26 januari 2017

Barnen på Svartbäckens sanatorium




Tadaaa! Nu finns omslag och säljtext till min nya bok på Bokus och Adlibris.

I maj finns den i butik, men man kan bevaka den redan nu.

Maja Lindberg har gjort det kusliga och vackra omslaget med den Tim Burton-inspirerade titeltexten.

Som vanligt är boken för 9-12 år och uppåt!

onsdag 4 januari 2017

Läsdagbok för år 2016

Jag har skrivit läsdagbok för första gången i mitt 37-åriga liv.

Troligen har jag glömt några titlar, i början av året var jag inte så noggrann. Det var inte meningen att skapa en fullständig läsdagbok från början, nämligen. Ibland när folk vill ha boktips står det alldeles stilla och så kommer jag inte på någonting, därför började jag anteckna lästa vuxenböcker som jag gillade i mobilen, som en liten katalog med boktips. Det utvecklade sig sedan till en dagbok över lästa böcker.

Jag har inte skrivit upp några bilderböcker, för det läser jag flera per kväll för treåringen och samma titlar återkommer alltid flera gånger, så det skulle blivit alldeles för knepigt att hålla reda på. En del kurslitteratur som är skumläst eller bara läst i delar har jag inte heller antecknat, och så tror jag att jag glömt en hel del barnböcker, eftersom jag bara antecknade vuxenromaner från början.

Jag är förvånad över att jag inte läst mer för barnen. Det kan i och för sig bero på att de läser bra själva nu, även åttaåringen, eller så har jag glömt några höglästa böcker. Och så är jag förvånad över att jag läst så få titlar på engelska. Och jag skulle vilja ha läst mer poesi! Det ska jag ta mig an år 2017.

Hur som helst, detta är (i runda slängar) 2016 års lästa böcker, 67 titlar:

Stoner, John Williams
Mrs Dalloway, Virginia Woolf
Flickvännen, Karolina Ramqvist
Den vita staden, Karolina Ramqvist
Den andra kvinnan, Therese Bohman
Bestiarium, Mare Kandre (omläsning)
Ishavspirater, Frida Nilsson (högläsning)
Jurtjyrkogården, Stephen King
Bön för Tjernobyl, Svetlana Aleksijevitj
Emres handbok, Siri Spont (högläsning)
När skruven dras åt, Henry James
Steglitsan, Donna Tartt
De förvridna, Negar Naseh
Människohamn, John Ajvide Lindqvist
Du, bara, Anna Ahlund
Skuggsommar, Mia Öström
Väggen, Marlen Haushofer
Min fantastiska väninna, Elena Ferrante
Barnhemmet, Cecilia Lidbeck
Middagsmörker, Charlotte Cederlund
Kyrkogårdsboken, Neil Gaiman
Killing monsters: why children need superheroes and make-believe violence, Gerard Jones
The gothic in children's literature: haunting the borders, Anna Jackson
Nursery realms, Gary Westfahl
Emily, LM Montgomery
En bön för de stulna, Jennifer Clement
Vid varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, Tom Malmquist
Så har jag det nu, Meg Rosoff
Jag ger dig solen, Jandy Nelson
Gånglåt, Elin Olofsson
Ur vulkanens mun, Helena von Zveigbergk
Århundradets kärlekssaga, Märta Tikkanen
Anna och Mats bor inte här längre, Helena von Zveigbergk
Kära Liv och Caroline, Liv Strömqvist & Caroline Ringskog Ferrada-Noli
Butchers crossing, John Williams
(M)ornitologen, Johanna Thydell
Aftonland, Therese Bohman
Fjäril, Sonya Hartnett
Den jag var, Meg Rosoff
Billie avgång 9:42 till nya livet, Sara Kadefors
Anna d'Arc, Mårten Sandén
Dorian Grays porträtt, Oscar Wilde
Ta itu, Kristina Sandberg
Vi ses på Place de la Sorbonne, Justine Lévy
Serafina and the black cloak, Robert Beatty
Frankenstein, Mary Shelley
Hennes nya namn, Elena Ferrante
Kvinnan på tåget, Paula Hawkins
Världens mesta Ester, Anton Bergman
Insekternas sång, Kristina Sandberg
Tillbaka i stallet: handbok för vuxna hästälskare, Anna Kågström
100 böcker att läsa innan man blir vuxen, Karna Nyström
Barn som bråkar: att hantera känslostarka barn i vardagen, Bo Hejlskov Elvén, Tina Wiman
Förvara smart: organisera ditt hem, Paulina Draganja
Vattnet drar, Madeleine Bäck
Kristin Lavransdotter I, Kransen, Sigrid Undset
Godnatt mister Tom, Michelle Magorian (högläsning)
Projected fears, Kendall R Phillips
Horror: an introduction, Gina Wisker
Populärkultur, Simon Lindgren
Tio över ett, Ann-Helen Laestadius
Att vara eller inte vara: dikter om dig, Mårten Melin
Välkommen till Amerika, Linda Boström Knausgård
God jul, Lilla Lök, Frida Nilsson (högläsning)
Särskilt begåvade barn, Linda Kreger Silverman (omläsning)
Evig natt, Michelle Paver
Kristin Lavransdotter II, Husfrun, Sigrid Undset

Den pinsamma listan:

Detta är havererade projekt, som jag läst en hundra-tvåhundra sidor i och som sedan blivit liggande. Inte för att de var dåliga, utan mer för att jag är ... lat och detta är böcker som bjuder motstånd:

Wolf Hall, Hilary Mantel
Kanada, Richard Ford